Äntligen! Idag skulle jag fästa lite trådar i lilla overzisetröjan som legat halvfärdig sedan en tid tillbaka.Ett perfekt gult påskprojekt.
Hade denna gång gjort tröjan i en storlek större än den förra i rosa som jag visat.
Fäste trådar och sydde i knapp där bak i halsen.
Och så snabbt in i tvättmaskinen där också lite annat fick följa med.
Oj, oj...vilken överraskning när jag öppnade luckan och tog ut tvätten.
Ut kom en bebiströja som krymt från storlek 68 till 50/56
....och även en sjal som jag stickat som numera ligger begraven i soptunnan ute på gården.
Tröjan gick ju iallafall att rädda, men sjalen var bara en liten, liten ihoptovad klump...helt utan minsta lilla hopp om räddning.
Ibland blir det inte som man tänkt sig!
Och det kanske är meningen att jag inte ska sticka kläder annat än till nyfödda och prematurbarn...vad vet jag!
ajaj då... om det är medvetet kan man bli riktigt nöjd med att krympa grejer, men om det är en hemstickad underbart söt liten kofta, kanske man inte blir lika glad... Den ser väldigt söt ut iallafall, hoppas den kommer till användning!
SvaraRaderaNämen, vad skulle den in i tvättmaskinen att göra?
SvaraRaderaTur att den gick att rädda! Jättesöt..
/Ann-Britt
Jag har en liten award till dig på min blogg. Tack för inspirationen!!!
SvaraRadera